Till startsidan

Energiberäkning effektberäkning värmepump U-värde DVUT sol kyla enligt Boverkets byggregler, BBR.

Denna portal har utvecklats och drivs helt ideellt. Det finns inga företagsintressen eller andra påverkansorganisationer som ligger bakom eller kan påverka innehållet i portalen. Beräkningarna baserar sig på de fysikaliska lagarna och vedertagna beräkningsmetoder samt följer direktiv från EU och svenska regler och standarder. Avsikten är att vara helt neutral till alla särintressen som kan förekomma och på så sätt ge en rättvisande bild.

Alla beräkningar är gratis. Ingen inloggning behövs.

Programmen (sidorna) i denna portal har medvetet sparsmakad layout. Detta gör att man kan fokusera på den egentliga uppgiften och få den så lättanvänd, överskådlig och strukturerad som möjligt.
Ett bra program är så tydligt och enkelt att det varken behöver manual eller support. För att använda dessa program behöver man dock förstå den övergripande helheten om energianvändning i byggnader och i viss mån det gällande regelverket (BBR). Frågor om programmen går att skriva under menyvalet "Kontakt". Där kan man även påtala om man hittat något fel eller tveksamheter. Om man däremot inte har nödvändiga kunskaper för att fylla i sina data eller förstå resultaten, kan det vara en fördel att ta kontakt med en konsult inom energiområdet för ytterligare hjälp.

Beräkna energianvändning - energibalansberäkning.

Om man tänker bygga ett nytt hus måste man följa Boverkets Byggregler BBR. Dessa regler gäller för alla nya hus eller tillbyggnader och i alla kommuner. Det är kommunen som utövar tillsyn så att byggherren följer reglerna i BBR.  Allt detta blir tydligt när man söker bygglov hos kommunen / byggnadsnämnden. Normalt krävs då en energiberäkning.
När man projekterar/planerar huset måste man således i förväg kunna avgöra om det blir tillräckligt energieffektivt. Ett sätt är att använda det energiberäkningsprogram "Energibalansberäkning BBR" som finns i denna Portal. 

BBR 16, avsnitt 9 gäller from 2009-02-01. BBR 17 och 18 har samma energiregler som BBR 16 och gäller till och med 2012-12-31.
BBR 19 börjar gälla skarpt 2013-01-01. Den har skärpta krav för byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme. U-värdeskravet har skärpts så att det överensstämmer med kraven för elvärmda byggnader. 
2013-01-01 börjar även ändringsreglerna i BBR att tillämpas. Dessa innehåller regler för tillbyggnad. Det kan då bli aktuellt med energiberäkning även i dessa fall. Från 2015-03-01 gäller BBR 22. Revideringen i denna innbär att kravnivåerna har skärpts med ca 10% och en ny klimatzon IV har skapats i södra delen av Sverige. Nya byggnadskategorier har införts.


Beräkna U-värde och tilläggsisolering

Tak, väggar och golv släpper ut värme. Ju bättre vägg desto mindre värme försvinner ut. Ett lågt U-värde för väggen  anger att väggen släpper ut lite värme. Ju lägre U-värde desto bättre, ur denna aspekt. (Dock: tjocka väggar tar plats och kostar mer.) I bottenbjälklaget kan det vara till viss fördel om värme läcker ut, nedåt. Då värms krypgrunden eller marken och man får en uttorkning. Den relativa fuktigheten sjunker. I denna Portal kan du räkna ut U-värden för de olika byggnadsdelarna i ditt hus (tak, väggar, golv, dörrar, fönster). Du kan även beräkna hur mycket du kan spara genom att tilläggsisolera.

Du kan även räkna ut U-medel. Detta är ett sammanvägt medelvärde av tak, väggar, fönster, dörrar, golv samt köldbryggor. U-medel används i energibalansberäkning enligt BBR.


Beräkna Värmepump

Om man tänker sätta in en värmepump i sitt hus vill man att den skall vara lönsam. Man vill spara energi. Men en värmepump kostar från ca 10 000 kr till 150 000 kr för ett vanligt småhus. Vad är det då som säger att den dyrare är mer lönsam? Inget!
Det beror ju på hur mycket energi som kan sparas under året. Har huset en hög energianvändning så finns förutsättningar för en större besparing. Men är den tillräckligt stor för att värmepumpen skall bli lönsam?
För att kunna få ett grepp om hur mycket olika värmepumpar sparar och kunna jämföra dem mot varandra måste man göra en beräkning. Det kan du göra i denna portal.

Det finns mycket som man måste ta hänsyn till när man gör en sådan beräkning. Detta är ganska svårt att göra. Därför ser man ibland "beräkningsprogram"  som snarast gissar/bedömer resultatet. Man använder då schabloner för att uppskatta hur stor täckningsgraden av årsenergibehovet skall bli. Detta beror ju både på husets effektbehov och värmepumpens avgivna effekt vid olika temperaturer. Dessutom varierar värmefaktorn med temperaturen. Exempel på sådana enklare uppskattningar finns hos Statens Energimyndighet.

En värmepump avger olika hög effekt beroende bl. a. på utetemperatur, värmefaktor, framledningstemperatur etc. Är det kallt ute får en luftvärmepump svårare för att generera värme inne i huset. Värmefaktorn och den avgivna effekten sjunker. Vid riktigt låg temperatur ger den så lite att det inte är någon idé att ha den igång.

Även bergvärme och ytjordvärme får sämre resultat när det är kallt ute. Det beror på att husets radiatorer behöver högre vattentemperatur för att kunna hålla rumstemperaturen på ca 20 grader. En värmepump gillar inte att leverera höga temperaturer. Större radiatorarea (låg framledningstemperatur) och en generös vattenvolym (längre gångtider) gör att värmepumpen fungerar effektivare. Golvvärme skulle vara idealiskt, men har större värmeläckage till omgivningen vilket måste tas i beaktande vid val av värmedistributionssystem.

Använd beräkningsprogrammet i denna Portal för att du själv skall förstå och kunna räkna ut nyttan med en värmepump. Du kan då avgöra om den är lönsam för dig.


Ekonomisk kalkyl

Om man gör en större investering är det vanligt att man beräknar lönsamheten enligt nuvärdesmetoden. Då kan man ta hänsyn till inflation, energiprisökningar, kalkylränta mm. Detta kalkyleringshjälpmedel kan användas generellt för alla typer av investeringar, inte bara energiberäkningar.
Till startsidan


In English:  Free of charge energy and power demand calculation for new buildings. Conforms to swedish national building code of 2015.
Insulation and heatpump calculations in swedish, and heatpump calculations in spanish.   Home